Nasse ville inte alls vara trevlig, så när han började opponera sig genom att skutta vilt omkring sa grannen att jag skulle släppa honom, och det var jag bara glad åt att få göra. Sen bytte vi hästar, grannen och jag, och jag skulle ta lugne Teksab.
Det var då Teksab slutade vara lugn...
Så medans grannen vandrade iväg med Nasse (som fortfarande protesterade lite) stod jag där och hade en dansande häst omkring mig! Det är inte så trevligt, särskilt när man som jag inte alls är van såna otäcka odjur!

Calle återupprättade lite av min tro på icke-hysteriska hästar. Han och jag är nästan kompisar. Förutom att han är stor och läskig.
Efter den hemska pärsen måsta jag varva ner, och som tur är har vi ett gemensamt intresse, grannen och jag:

Nä Kattis, Teksab fick inte nån godis!
Det var EFIT idag, men eftersom jag lyckades befinna mig på exakt samma ställe varje gång det var dags att knäppa kort, så blev det inte så överdrivet mycket variation bland bilderna. Därför hoppar jag över det idag.
1 kommentar:
Men du har lite otur med hästarna!
Tur att Calle är så snäll!
Skicka en kommentar